Markberedning och terrassering för villatomt i Näsbypark Täby

Markberedning och terrassering för en villatomt i Näsbypark Täby genomfördes för att jämna ut nivåskillnader och skapa användbara ytor för gångstråk, planteringar och framtida gräsyta. Tomten bestod av kuperad mark med blandning av kompakt lerjord, äldre fyllnadsmassor och synligt berg i dagen längs en del av slänten. Arbetet avslutades med stabila terrassnivåer, förbättrad avrinning och ett underlag som gick att bygga vidare på utan nya sättningar.

Så genomfördes markberedning och terrassering på en kuperad villatomt i Näsbypark Täby

Projektet inleddes med utsättning av höjder och kontroll av befintliga fall från huset ut mot tomtens lägre delar. Den största nivåskillnaden låg strax över 1,2 meter mellan övre entrésidan och den nedre trädgårdsdelen, vilket gjorde att en enda slänt inte blev praktisk. Marken delades därför upp i två terrasser med tydliga avsatser. Det översta lagret med jord och rötter schaktades bort till ett djup på mellan 180 och 320 millimeter beroende på underlag. Där fyllnadsmassorna visade sig vara lösa grävdes ytterligare material ur, och botten stabiliserades med geotextil innan nytt bärlager lades ut.

Schaktning, nivåer och uppbyggnad av nya terrassytor

Efter avetablering av äldre kantsten, buskrötter och ytligt stenmaterial schaktades tomten stegvis för att inte belasta slänten för hårt på en gång. Massor sorterades direkt på plats. Jord som gick att återanvända lades åt sidan för senare finplanering, medan stenblandade och instabila fyllnadsmassor forslades bort. För terrassernas bärande delar användes krossmaterial i fraktionen 0–32, som lades ut i skikt om cirka 100 millimeter och packades successivt. Där den nedre terrassen mötte den naturliga slänten förstärktes kanten med större sten för att minska risken för erosion vid kraftigt regn. Fallet på gångytorna lades till ungefär 1:50 bort från fasadnära partier, vilket gav kontrollerad avrinning utan att ytorna upplevdes lutande i vardagsbruk.

Hantering av mjuka partier och äldre fyllning

Ett av de mer avgörande momenten kom när ett mjukt parti upptäcktes i tomtens mittzon. Där bestod underlaget av äldre blandmassor med tegelrester, finjord och organiskt material. Om det hade lämnats kvar fanns risk för sättningar under den planerade gräsytan. Området grävdes därför ur djupare än övriga delar, ner till fastare botten, och byggdes upp igen med geotextil, förstärkningslager och packat bärlager. Den lösningen gav en jämn övergång mellan terrasserna och minskade skillnader i rörelse mellan gammal och ny mark.

Dränerande lager och ytor för fortsatt anläggning

När nivåerna var satta lades ett dränerande lager av makadam i utvalda partier där vatten tidigare hade samlats efter regn. Särskilt viktigt blev detta i den nedre delen av tomten, där naturlig avrinning tidigare stannade upp mot en äldre gräskant. Den färdiga uppbyggnaden avslutades med stenmjöl på gångstråken och vegetationsjord på ytor som skulle sås eller planteras. Överbyggnaden hölls något lägre än intilliggande tröskelnivåer och sockel för att följa Boverkets krav i BBR kring fuktsäker markanslutning och rimliga markfall från byggnad.

Materialval och lösningar som passade tomtens förutsättningar

Eftersom tomten hade begränsad åtkomst valdes en lösning där mindre maskin användes nära huset och större schaktning skedde från infartssidan. Det minskade risken för skador på befintliga gångar och gjorde det möjligt att arbeta tätt intill fasad utan onödiga vibrationer. Terrasskanterna byggdes med en kombination av packad kärna och synliga stenpartier, i stället för höga murar, eftersom nivåskillnaderna kunde tas upp i två steg. Den metoden gav ett lugnare uttryck och gjorde att planteringsytor kunde läggas in mellan nivåerna. Resultatet blev en tomt där höjdskillnaderna fortfarande fanns kvar, men i en kontrollerad form som gick att använda och underhålla.

Färdigt resultat efter markberedning och terrassering

Efter avslutad finplanering framträdde tre tydliga funktionszoner på tomten. En övre plan yta skapades för entré och passage, en mittnivå för plantering och vistelse, samt en nedre del för gräs och enklare trädgårdsbruk. Övergångarna blev mjukare än tidigare, och vatten kunde ledas bort utan att skära ur slänten. Underlaget blev samtidigt tillräckligt stabilt för kommande kantläggning och lättare trädgårdsanläggning. Arbetet gav därmed en tomt som fungerade bättre tekniskt och som också blev mer användbar i sin helhet.